Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Ökad grad av självhushållning

Under vissa perioder i mitt liv har jag varit mer oberoende av det omgivande samhället än andra perioder. Senast var i slutet av min studietid. Då var det delvis en ekonomisk fråga eftersom studenter sällan har en bra ekonomi. Det vi köpte då, jag och min sambo, var nästan uteslutande miljömärkt. Till och med godiset. Resten kunder vi få ifrån tomten eller skogen.

Självhushållning då betydde samma sak som nu men möjligheterna såg annorlunda ut. Att odla själv, hålla med djur och att få energi ifrån vattenkraft har förekommit i hundratals år. Idag har vi andra resurser men framför allt andra behov.

Vad är självhushållning?

Att vara självförsörjande som hushåll innebär att man är ekonomiskt oberoende, energimässigt oberoende, födomässigt oberoende och i övrigt har de förnödenheter som behövs för att ha ett liv där mer än grundläggande behov tillgodoses. Man förbrukar eller omsätter inte mer än man inom hushållet själv kan producera. Det är extremt få hushåll som innefattar allt detta. Man kan däremot hitta hushåll som till stor del är självförsörjande.

De flesta arbetar inom näringslivet eller i offentlig verksamhet och får på det viset in pengar. För att bli ekonomiskt oberoende bör man antingen ha sparat så mycket att man kan starta ett självhushåll med de pengar man har eller helt enkelt klara sig utan att köpa något alls. Man kan komma ned i att konsumera ett minimum.

Att vara energimässigt oberoende bygger på en mix av att inte förbruka så mycket energi och att inte behöva köpa energi från ett externt energibolag. Om man t.ex. kan få igång solceller, vindkraft eller vattenkraft så kan man efter ett antal år vara energimässigt självförsörjande (och produktionen är då också eknomiskt lönsam). Med en kombination av samtliga tre sätt att producera energi finns det knappast något väder som inte ger energi. När det blåser ger det vindkraft, när det regnar ger det extra vattenkraft och när det är klart väder ger det solenergi.

Tidigare har det varit mycket prat om att skaffa ett litet vindkraftverk. Idag är det framför allt solceller som är i ropet. Idag finns det solceller för alla hushåll oavsett storlek och behov. Utbudet är brett så det gäller att informera sig först.

Att vara födomässigt oberoende innefattar väldigt mycket. Vissa menar att de ska bli självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Att ha fruktträd och bärbuskar är dessutom ganska vanligt när man har egen tomt. Den omfattningen av självförsörjning är en variant. Andra siktar mer på att bli självförsörjande på allt de äter. Om man äter kött får man se till att ha några djur som man kan slakta. I övrigt kan man fiska och jaga. I skogen finns dessutom bär och svamp. Man kan också ha en liten örtagård så att man får egna kryddor. Detta är till och med möjligt på balkongen i en lägenhet.

När vi kommer till övriga förnödenheter kan man ganska enkelt göra redskap av trä. Det kräver lite mer att göra redskap av metall. De flesta väljer att köpa både stekpanna och kastruller. Det vi har svårt att tillverka själva är t.ex. toapapper och högteknologiska prylar. Även om man vill ta ett rejält steg ifrån resten av samhället vill nästan alla ha en kontakt via sin smartphone eller dator.

Grader av självhushållning

1. Som det framgår ovan är det sällan man kan vara sjlvförsörjande inom allt. De flesta väljer att ha en egen trädgårdsodling med rotfrukter, grönsaker, frukter, bär och örter. Det är första graden av självhushållning som många kan uppnå om man har en egen plätt att odla på. Den som vill få större spridning på grödorna kan införskaffa ett växthus. Då går det att odla grönskar som inte annars växer på våra breddgrader. Det minskar transporter av dessa specifika grödor som vill ha det varmt och fuktigt.

2. Nästa naturliga steg är att tillverka redskap själv. Problemet är bara att man måste ha tillgång till bra trä som håller, en skicklighet att tillverka t.ex. en träslev, och slutligen tiden som krävs för att göra ett fint, hållbart och funktionellt redskap. Man kan få det mesta, även av FSC-trä, till ett billigt pris idag vilket gör detta alternativ tveksamt.

3. Det tredje steget i vårt moderna samhälle är att skaffa anläggningar som kan producera energi på ett hållbart sätt. Energin ska uteslutande vara förnyelsebar. För några hundra år sedan fanns det kvarnar som drevs av vind eller vatten. Vind- och vattenkraft har med andra ord funnits till vår hjälp under lång tid. Då fanns självklart även solen som i grunden driver både vind- och vattenkraft men det är först nu som vi på ett effektivt sätt kan få ut energi direkt från solljuset. Därför är det en självklar del i ett självhushåll idag. Vattenkraft i småskaligt bruk är ganska svårt att få tag på. Vindkraftverk har skapat stor irritation hos grannar då de skapar störande ljud. Solceller stör ingen så länge de är säkert installerade.

4. Det fjärde steget är att inte konsumera mer än man själv kan producera. Detta innebär att man inte behöver lönearbeta för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Kanske kan man nöja sig med att på konsultbasis göra enstaka projekt och få in pengar på det viset för de förnödenheter man inte kan producera själv.

Generellt kan man säga att det är till steg ett de flesta når. Sedan kan man konstatera att de flesta inte nöjer sig med att enbart få sina grundläggande behov tillgodosedda utan många vill ha mer. De grundläggande behoven är mat, dryck, vila, skydd och socialt umgänge. Därutöver handlar det om att förverkliga sig själv, få utmaningar, bekvämligheter och att ha roligt (d.v.s. nöjen). Ett självhushåll kan inte alltid erbjuda det senare.

Nivåer av självförsörjning

Att vara självförsörjande kan avse olika nivåer. Om världsdelarna skulle sluta att bedriva handel med varandra skulle de ändå kunna producera allt som behövs i ett samhälle. På nationell nivå är det lite knivigare. Med ökad handel och specialisering har produktion av vissa förnödenheter försvunnit ifrån Sverige. Det betyder att vi inte är självförsörjande.

Under våren 2020 när många länder i världen har stängt sina gränser har man märkt ett behov av att vara självförsörjande inom landets gränser. En direkt effekt av coronakrisen är att Svenska staten nu ser över vad vi behöver ha lager av eller kunna tillverka inom landet om gränserna stängs i framtiden. Svensk livsmedelsförsörjning anses t.ex vara för låg. Även om transporter kan ske från ett land till ett annat så kan tillverkningen i ett annat land ha stannat av så mycket att det inte finns något att leverera. Det gör oss alla sårbara.

Nästa nivå efter den kontinentala och nationella är regioner inom landet. I Sverige är det så att vissa regioner har gott om energi medan andra har gott om grödor. Vissa har gott om kunskaper och kompetenser medan andra har gott om industri. Det är svårt att på regional nivå uppnå självförsörjning nu. Vi har ju en självständig region i Jämtland, den så kallade Republik Jämtland, men den självständigheten är inte synonym med att vara självförsörjande. Någon självförsörjande kommun har vi heller inte men även det skulle vara en nivå av självförsörjning.

En ganska vanlig självförsörjningsenhet rent organisatoriskt är en by. Det finns ekobyar och mer anarkistiskt lagda byar som är mer eller mindre självförsörjande. Vi har många exempel enbart i Sverige. Det finns sådana projekt världen över.

Den lägsta nivån av självförsörjning är hushållet. Enskilda hushåll, små kollektiv, familjer eller individer, kan uppnå någon grad av självförsörjning. Detta kan täcka allt från den välutbildade familjen som driver en mindre gård till den fanatiske eremiten som bor i en hydda eller grotta och lever på vad naturen har att erbjuda.

Hur bra är det?

Det diskuteras och forskas om det är en bra och hållbar lösning att vara självförsörjande. På en nationell och till viss del på en regional nivå är det bra att vara närmast självförsörjande. Vi lever i en osäker tid och vi kan inte, även om det delvis är eknomiskt fördelaktigt, vara för beroende av andra länders produktion.

Den gröna drömmen, att ha en egen liten gård och odla ekologiskt, kanske inte är så grön när man tittar närmare på den. Tyvärr är det svårt att bilda sig en god uppfattning då forskningsresultat säger emot varandra. Även forkskare inom SLU är oense.

Det viktiga tills vidare är att göra det som känns bäst för den egna personen och hälsan. Det finns ju knappas något förbud mot att flytta till en stad eller i motsatt rikting flytta ut på landet. Hur man väljer att bo måste vara upp till var och en.

Jag flyttade ifrån staden för att närmiljön var förorenad av mikropartiklar, avgaser, ljud och ljus. Den som vill uppleva tysnad ibland, sova gott, kunna andas ren luft och kunna se på stjärnorna om kvällen bor för närvarande, precis som jag gör, bäst på landet. Om man väl boende på landet väljer att öka graden av självförsörjning är det upp till var och en baserat på tid, ork och intresse.

Nästa steg

Nästa naturliga steg för oss är att skaffa växthus. Vi har ett bygglov sedan något år tillbaka. Det är bara tiden, pengarna och rätt växthus som ska till.

Därefter blir det någon form av egen energiproduktion. Troligtvis solceller eftersom det stör minst.

Vi vill som det ser ut idag inte ta några fler steg. Det räcker med lite odlingar i landet, lite örter, lite tomater och liknande från växthuset och lite egen energi.

Hur ser dina drömmar och planer ut?

27 Jun 2020